I Torsdags anlände vi i Gafsele och bara för att va på den säkra sidan för att inte upprepa förra helgens bedrift så åkte jag banan på skidor.
Inga konstigheter alls, bra skyltat och helt perfekta spår.
Fredagen kom och jag va såklart fruktansvärt nervös. Hundarna va bara glada och lyckliga som dom alltid är när dom får på sig selen. Vi gick ut först i vår grupp, Hundarna sprang på riktigt bra, tog väl två km innan första vurpan va ett faktum, men upp kom vi fort och iväg och fortsatte köra, tog väl två kilometer till innan det va dags igen, va riktigt nära jag krocka med ett träd men vi klara oss precis. I den snabbaste delen av banan va vi uppe i nästan 40km i timmen. Hundarna jobbade på så himla bra.
Så efter målgång och när dom andra kommit i mål så hade vi placerat oss som tvåa. 4 sec efter den som kört bäst. Med tanke på två vurpor så va jag väldigt nöjd med detta.
Dag två så gick vi ut som nr 2, det va betydligt tyngre spår dag två då det snöade och hade blåst in en del snö på banan. Passa oss helt perfekt då hundarna har fått träna väldigt tungt tidigare.
Dag två så hade jag fått tips om att korta ner linan så att jag hade hundarna närmre släden för att få bättre styrning. Vilken skillnad det blev. Vi körde runt hela banan utan trilla en ända gång:D
Efter fyra km så såg vi ekipaget framför oss, så hundarna fick vitring och la i en extra växel. Så efter målgång så hade vi kört upp oss till en första plats, vi ledde med totalt 22 sec. Dag 3 kom och jag va fruktansvärt nervös och dom hade dessutom flyttat fram vår starttid med 2 timmar. kändes som en evighet. Hundarna gick på riktigt bra dom första två kilometrarna sen började man se trötthetstecken, Så vi tappade lite i fart, men det tog inte lång tid innan dom visade sina rätta jag igen. Vi bara flög fram genom dom snabba partierna. Målgången gick och vi började att räkna sekunder för att se om vi skulle hålla vår placering.
Det gjorde vi, vi vann med totalt 19 sec. Glädjen va total, kunde knappt tro det då vi bara haft 5 tillfälle på släden tidigare. Så en stor eloge till hundarna som kämpade på.
Inga konstigheter alls, bra skyltat och helt perfekta spår.
Fredagen kom och jag va såklart fruktansvärt nervös. Hundarna va bara glada och lyckliga som dom alltid är när dom får på sig selen. Vi gick ut först i vår grupp, Hundarna sprang på riktigt bra, tog väl två km innan första vurpan va ett faktum, men upp kom vi fort och iväg och fortsatte köra, tog väl två kilometer till innan det va dags igen, va riktigt nära jag krocka med ett träd men vi klara oss precis. I den snabbaste delen av banan va vi uppe i nästan 40km i timmen. Hundarna jobbade på så himla bra.
Så efter målgång och när dom andra kommit i mål så hade vi placerat oss som tvåa. 4 sec efter den som kört bäst. Med tanke på två vurpor så va jag väldigt nöjd med detta.
Dag två så gick vi ut som nr 2, det va betydligt tyngre spår dag två då det snöade och hade blåst in en del snö på banan. Passa oss helt perfekt då hundarna har fått träna väldigt tungt tidigare.
Dag två så hade jag fått tips om att korta ner linan så att jag hade hundarna närmre släden för att få bättre styrning. Vilken skillnad det blev. Vi körde runt hela banan utan trilla en ända gång:D
Efter fyra km så såg vi ekipaget framför oss, så hundarna fick vitring och la i en extra växel. Så efter målgång så hade vi kört upp oss till en första plats, vi ledde med totalt 22 sec. Dag 3 kom och jag va fruktansvärt nervös och dom hade dessutom flyttat fram vår starttid med 2 timmar. kändes som en evighet. Hundarna gick på riktigt bra dom första två kilometrarna sen började man se trötthetstecken, Så vi tappade lite i fart, men det tog inte lång tid innan dom visade sina rätta jag igen. Vi bara flög fram genom dom snabba partierna. Målgången gick och vi började att räkna sekunder för att se om vi skulle hålla vår placering.
Det gjorde vi, vi vann med totalt 19 sec. Glädjen va total, kunde knappt tro det då vi bara haft 5 tillfälle på släden tidigare. Så en stor eloge till hundarna som kämpade på.
